Home » Guide- olika typer av boende

Är det första gången du flyttar hemifrån eller står du i valet att välja mellan lägenhet och villa kan denna guide kanske hjälpa dig på vägen. Vi har försökt ta upp de vanligaste bostadsformerna och ge både positiva och negativa sidor kring dem så att det ska vara ett stöd till dig att välja.

Egen fastighet

Om det är första gången du flyttar kanske inte en egen fastighet, ex. villa, är ett första val, men bor du på en mindre ort där priserna är relativt låga kan det absolut vara ett prisvärt alternativ. Att äga fastigheten själv ger dig en stor frihet där du själv kan välja vilka färger du vill ha på väggarna eller vilket golv du vill ha. Du har inga grannar att ta hänsyn till utan kan spela musik till sent på nätterna eller låta dina barn väsnas tidigt på mornarna. Samtidigt ger denna bostadsform dig ett stort ansvar och det kan tillkomma en del arbete. Det är du som fastighetsägare som själv måste byta tak om det börjar regna in, du själv som får betala för renovering och underhåll samt du själv som har ansvar över att tomten sköts.

Som fastighetsägare är det några avgifter och kostnader som tillkommer regelbundet. Du måste t.ex. betala sopavhämtningsavgift, fastighetsskatt och elkostnader. Behöver du ta lån på bostaden tillkommer även lånekostnader. Däremot slipper du att betala hyra som du gör på en lägenhet och är då huspriserna låga kan din totala månadskostnad bli lägre än en hyra (inkl. räntor på ev. lån).

Bostadsrätt

Bostadsrätt är ett vanligt alternativ till boende och man kan säga att det är en blandning mellan att äga en egen fastighet och att hyra. Att köpa en bostadsrätt innebär att man köper en andel i en bostadsrättsförening som äger fastigheten som man bor i. Så egentligen äger man inte själva lägenheten man bor i utan en andel i bostadsrättsföreningen. Som bostadsrättsinnehavare betalar man först en köpesumma till säljaren av lägenheten, sedan betalar man månadsvis en summa till bostadsrättsföreningen. Denna summa används av föreningen till gemensamma kostnader som trappstädning eller snöskottning. Oftast är månadskostnaden på en bostadsrätt lägre än en hyresrätt eftersom en bostadsrätt inte har samma vinstintresse. När du bor i en bostadsrätt har du ett visst ansvar, så som reparationer i din lägenhet, samtidigt som bostadsrättsföreningen har ett visst ansvar, som beställning av snöskottning.

Priset på bostadsrätter skiljer sig avsevärt mycket beroende på var i landet de ligger. Köper du en 2:a i Stockholm kan det kosta dig flera miljoner medan du kan få en likvärdig lägenhet i Sollefteå för ett par hundra tusen.  Har du inte tillräckligt med pengar för att köpa bostadsrätten kan du behöva ta ett lån och behöver då räkna med lånekostnaden till den fasta månadskostnaden du har till din bostadsrättsförening.

Hyresrätt

Ett vanligt alternativ för en som flyttar till ett första boende är en hyresrätt. Denna boendeform kräver ingen köpesumma utan du betalar bara en månadskostnad/hyra till hyresvärden. Hyran är oftast förutbestämd av hyresvärden och betalas vanligtvis i förskott, dvs. att februaris hyra betalas i slutet av januari.

En fördel med att hyra är att du själv oftast inte behöver betala för renovering eller om kylskåpet går sönder. Hyresvärden har enligt lag skyldighet att renovera sina lägenheter med jämna mellanrum för att de ska hålla en viss standard. Det som dock kan vara tråkigt är att du kanske inte får vara med och påverka val av ex. golv eller färg på tapeter. Det är också viktigt att komma ihåg att du som hyresvärd har ett ansvar gentemot din hyresvärd. Du är skyldig att betala hyran i tid samt att vårda lägenheten i det skick du hyr den, du kan ex. inte tapetsera om utan att fråga din hyresvärd först. Oftast skrivs ett kontrakt mellan hyresgästen och hyresvärden där det står vilka skyldigheter ni har gentemot varandra.

Studentbostad

Studentbostäder är hyresrätter som finns i de flesta orter där det finns universitet och högskolor. Dessa är reserverade enbart för studenter och brukar finnas både som lägenhet och som rum. Med studentrum innebär det att man hyr ett eget rum, ibland med dusch och toalett, samt att man delar kök och ev. sällskapsrum med sina korridorsgrannar. Eftersom de flesta studentbostäder är hyresrätter så gäller i princip samma regler som för hyresrätter. En fördel med studentbostäder är att hyrorna oftast är lägre än på vanliga hyresrätter samt att det kan vara lättare att få tag i.

Inneboende

Ett alternativ om det är svårt att få tag i bostad på en specifik ort är att vara inneboende hos en privatperson. Som inneboende betalar du vanligtvis en månadshyra till personen du bor hos och får tillgång till en viss del av lägenheten/huset. Om du väljer denna boendeform är det viktigt att ni i förväg kommer överens om vad som gäller, vilka ytor som ingår i hyran samt vilka regler som gäller.

Kollektivt boende

Att bo i kollektiv boende innebär att flera personer delar på ett större hus eller lägenhet och har ett gemensamt hushåll. Denna boendeform kan vara allt från kompisar som delar boende under studietiden till familjer som delar ett större hus. När man delar bostad är det viktig att komma ihåg vem som står som ägare på huset eller som hyrestagare på lägenheten. Det är denna person som har det yttersta ansvaret om inte räkningar betalas osv. och det är viktigt att ha klart hur betalningar, hyror osv. ska ske.

Denna boendeform kan vara väldigt prisvärd om man tex. ska studera på en ort och kan gå ihop flera kompisar och dela på en hyreslägenhet. Det är dock viktigt att vara överens hur saker ska skötas innan, din bästa kompis kanske inte funkar lika bra att bo tillsammans med. Hur ofta ska det städas och vem sköter handling osv.

Andra handskontrakt

Att hyra i andra hand innebär att man hyr en bostad av en som själv är hyresgäst men kanske av någon anledning ska flytta en tid men vill ha kvar sin lägenhet. För att få hyra i andra hand måste detta ha blivit godkänt av hyresvärden, annars riskerar både den som hyr i andra hand och den som står som hyresgäst att vräkas. Denna boendeform kan vara bra om man vet att man ska bo på en plats under en begränsad tid eller om det är svårt att få tag i boende på en viss plats. Nackdelen med denna boendeform är att det oftast är tidsbegränsat under en kortare tid, vanligast 6 eller 12 månader. Denna boendeform kan hyras ut både möblerad eller omöblerad, är den möblerad brukar det oftast bli ett litet påslag på hyran.

Oavsett om du ska köpa eller hyra en bostad är det bra att samla in så mycket information som möjligt om bostaden innan du bestämmer dig. Kolla om du kan få ritning på rummen, prata med tidigare hyresgäster, är det väldigt lyhört eller är hyresvärden bra att ha och göra med? Om du redan har en bostad och tänker byta kan det vara idé att kolla om det finns personer som är villiga att byta.